Möss till himlen

Nu har musjakt pågått i vår stuga i ett par dagar.
Dag 1:
Direkt dagen då mjölpåse-spåren upptäcktes så fastnade musen i ostförsedd musfälla.  Ja, där tog vi den!
Men det var för tidigt att ropa hej, visade det sig.  Samma kväll tittar en liten mus fram under köksskåpen, då vi helt lugnt sitter i soffan och latar oss en stund. Herren i huset tar ett plaströr, avsett för placering i marken, men som sonen har (hade) som tut-tut-leksak. Seger för jägaren, för efter den stackars musens språngmarch hit och dit - in under byrån, ut i hallen, upp bland skorna, in under soffan - ligger den så småningom livlös på vardagsrumsgolvet. Det dåliga samvetet kommer fram hos den tappre jägaren. Han är inte alls stolt över sitt byte, men jag är glad. Det går ju inte an att ha möss springades runt hemma, nej bevare mig väl!
Dag 2:
Ytterligare två möss går förlorade i sin jakt på dagens musfällslockbete: russin.
Dag 3:
Mus nr fem fastnar under köksskåpet.

Fortsättning följer.....förhoppningsvis inte. Nu kan de väl inte vara fler?

Musen har avslöjat sig

Sommaren är över, åtminstone med tanke på vädret. Tillbaka till vardagen med andra ord. Kyligt börjar det bli i vår lilla stuga. I morse hittade jag musskit i garderoben. Den hade sprungit ovanpå galgarna på mina kläder. BLÄHÄ!
Tur att man inte är så känslig av sig. Lite senare upptäckte jag ett till misstänkt musspår. Någon hade ätit på en mjölpåse som stod på golvet, bredvid skafferiet. Ja, jag vet, inte så smart av oss som förvaringsplats. Men vad gör man när svärfar hela tiden bakar och man måste ha ett stort mjölförråd och man samtidigt har ett fullt skafferi? Svar: Golvet. Fram tills nu. Vi ställer aldrig mer mjöl på golvet, kan jag meddela.